|
ÑEPORANDU ha ÑEPYTYVÕ |
|
|
Si
Nde.eipuruse nde viru Paraguaípe,
¡Reimo’a’ỹre. Nde remoñe’êva’erã ko’ã!
Porandu py’yivéva Paraguaípe
1) ¿ HA’E PIKO PARAGUAY TEKOJOJA?
HEẼ ,ha’e peteĩ tekojoja.
Paraguay ha’e tekojoja, jeporavo tekojoja guive1993-pe. Tendota, Nicanor Duarte Frutos,avei oi’akue ambue Tendota koichagua.
"Paraguay ha’e peteĩ tetã ipyenda guasuva oñemoabue constitución 1992 rupi, avei ome’ê oñemboja’o haĝua pokatu.[ Tendota jeporavopyre 5 ary peve,he’i gavinetépe [Tendota paha osêvakue jasyrundy 2003-pe] Pe congreso bicameral oi 80 tápicha Camara Diputado-pe ha 45 tápicha Senado-pe, ojeporavova’ekue Tendota ndive sistema ñemotenondera rupi. Diputado ojeporavo departamento rupi ha senador ko tetãme. Corte Suprema imbaretevéva Paraguaípe Paraguay oguereko 17 departamento ha’eva akã gobernador ojeporavovakue itava rehe.
Paraguay ha’e irũ Naciones Unidas ndive ha umi agencias ikatupyryva, oĩ Organización de Estados Américanos ndive,América Latina oî peteĩ Integración héra ( ALADI ) Grupo Rio, INTELSAT, INTERPOL ha MERCOSUR( Merccado Común del Sur).Ha’e peteî politica ambue tetãgua oho aĝuiete Grupo Rio ndive. Ogueraha heta mba’e tuicha jesareko politica rehegua
Paraguay oĩ aĝuiete MERCOSUR ndive virujepurukápe ha avatetãgua”( CIA: World Factbook 2003, U.S. Dept. of State, Country Background Notes, 04/03)
2) ¿HA’E PARAGUAY TETÃ TEKOKATU?
HEẼ, ha’e peteĩ tetã tekokatu.
Dr. Clemente Barrios, Ministro de la Justicia pegua,Tendota pytyvõha Jurídico,he’i porã Dr. Alain Saint-Saens pe mokõi ñemongetápe, Paraguay ha’e ha opytata tetã tekokatupe,tembiapokuéra ha tekokatukuéra tetãgua mba’ekuéra ha ambue tetãgua mba’e, oje’e, ojejapo lei-pe he’ihaichaite.
Ani eipuru ta’angaichaguajeýnte.
.Gobierno noñeme’êmo’avéima yvy oñemyakate’ỹvápe-
3) ¿MBA’ETEKO PE CORUPCIÓN PARAGUAÍPE? ¿ OJEJAPO AMBUE MBA’E OPAHAĜUA?
HEẼ, oñeñorairõ mbarete opaichagua corrupción chaguápe.
Sambyhyhára pyahu, Tendota Nicanor Duarte Frutos, hasyeterei chupe ĝuarã ojejapo haĝua hembipota pe politica ha’e omyasãiva Paraguaípe ĝuarã:
- Mokõi ministro, Gobierno pegua, apañuai corrupción ñeguerotî’ỹ oguerekova rupi iministeriope, osê ,ndaipya’éi rupi hikuéi.
-Ojupi rire , Tendota Nicanor Duarte Frutos ojuhu apañuai tuicháva peteĩ Corte Suprema ''henyhêva mondahagui'', omongy’ava Paraguay rekojoja. Oñepyrũ Tendota ombopyahu mba’epuru judicial, ombohéra peteî Tendota pyahu Corte Suprema-pe ĝuarã , Dr. Victor Nuñez,karai jekuaapýre ha tekopotî, omopotĩva’ekue Corte oipota’ỹme hikuéi, oguenohê ha ombohovake chupekuéra Corte renondé, juezkuéra corruptope. Dr. Alain Saint-Saëns oikuaaporã Tendota Victor Nuñez, ha he’i chugui: ''Tendota Corte Suprema pegua, Dr. Victor Nuñez ha’e peteî karai marangatu rekopotĩ ha iñambue’ỹva . Ha’e peteî tekojoja ijehepyme’êỹva ijokupytyetereiva Ley ndive peteĩ karai ituparayhúva ijokupytyva Ñandejára rehe . Ha’e omoîse Ley opavave pytyvõra ha anivema sa’imipe ĝuarãnte. Chéve ĝuarã Victor Nuñez omotenonde porã Paraguay ra’anga ko’ãgagua.''
4) ¿OÑEÑANGAREKO VIRUPURUKUAAHÁRA ÑEMBYAIGUI KO PARAGUAY-PE?
HEẼ,ñembyái jejapo’yvaerã Ley rupi. Emombe’uro nemo’ata Ley.
Tendota Corte Diputado pegua, Benjamin Maciel Passoti, oñemombe’u Dr. Alain Saint-Saëns peteî jekaru pyhare,ñemongeta mba’apo rehe oihápe avei pokõi diputadokuéra, viru jerure mesa guype naiporivéima Paraguaípe. He’i Myakahára taha’e avatetãgua ambue tetãgua ikatu omombe’u ñemihápe oimeraê mba’e ombyaiséva mba’apohára tetãguagui ouva,diputado,senador yrõ ministrokuéra.
Ñangareko jurídica virupurukuaaharape..
5) ) ¿OÑEHEKOMBO’EPORÃ UMI PARAGUAiGUA?
HEẼ, oñehekombo’eporã,iñambue ha ohechakuaava.
45% Paraguayokuéra apytépe oguerekova guive 15 ary. Tendota pyahu, Nicanor Duarte Frutos, ha’e peteĩ jekuaa tuja Ministro de Educación ramo, ha ha’e he’i Tekombo’e peteĩ mba’e ojehechakuaavéva Isambyhýpe.
Jere políticas ha ñemuhakuéra oñehekobo’e mbo’ehao guasu iporãvevápe EE.UU., Canada, Inglaterra, Alemania, España, ha ambuevépe...
Umi Paraguaygua ha’e tapicha omba’aposéva, hekopotĩ ha horyva. Oguereko peteĩ tembipota año: omongakuaa hogaygua tekopotĩme ha ome’ê haĝua tekombo’e ha mba’apo.
Paraguaíguakuéra ha’e tapicha marangatu rehechakuaa.Ojekuaa porã Tendota Nicanor Duarte Frutos ha’e Católico ha Peteiha Kuñakarai, María Gloria Penayo de Duarte, ha’e Menonita.
Mormones oguereko avei peteĩ aty jerovia omba’apo porãva ha ijokupytyva Asunción-pe oihápe Tupao Guasu.
Chinos, Japoneses, Alemanes ijapytépe ambuekuéra ouvakue Paraguaípe l siglo XX, ha’e mba’e iporã ha jeikove ajáva Paraguayokuéra pyahu peĝuarã.
Ko’ãnga katu Nde. Eguerekova’erã peteî iporãva
ha ijokupytyva rembipota.
Peteî tetã oñangareko opavavéva virupurukuaaháre.
¡¡Ehenói ko’ãnga eipurukuaa haĝua nde viru
Paraguaípe !!